När Asta växte upp var tillvaron tuff. Vid fyra års ålder började arbetet för henne, som barnskötare av småsyskonen när mamma arbetade. När barnet Asta sedan såg elen komma till hemmet i byn Ullatti, fick hon också se hur den kom tillsammans med enklare tider för hela familjen.
Mamma har lagt fram en pläd på farstubron
pappa skottar snö för snart ska vi gå
Bjällerklang och lyktor i en procession
det är något nytt vi ska titta på
Och hur alla minnen ifrån kärva dagar
syns i ett helt nytt ljus:
Det är el i Ullatti vid julen
jul i Ullatti, minsann!
Däri en vinter mörk och kulen
tusen julelampor brann
El i Ullatti vid julen
jul i Ullatti med el
Där mellan stugorna och skjulen
under stjärnorna
inunder nattens himlaspel
Vi har jobbat hårt för maten på vårt bord
slitit bakom plog och hässja och rep
som i mörkret gick vi där på golv av jord
kanske mera än vi nånsin begrep
Nu med alla minnen ifrån kärva dagar
emot en helt ny tid!
Det är el i Ullatti vid julen…
Och jag sitter länge kvar
där på en sten vid mor och far,
ser husen tändas ett och ett
– om farmor hade sett!
Räven raskar i en ring
och bygdens barn står runtomkring,
med mössan muntert viftande
och lutfisken på lut.
Tänk att den kom till slut!
Det är el i Ullatti vid julen…